Städerna är motorn i den globala ekonomiska tillväxten. Det är också städerna som står för stora delar av resursförbrukningen och koldioxidutsläppen.
Hur kan vi säkerställa att våra städer kan hantera och utvecklas i takt med denna enorma tillväxt och de utmaningar vi står inför när det gäller vårt klimat? Hur kan vi säkerställa att vi även i fortsättningen får stadsmiljöer där människor trivs, kan andas ren luft, dricka vatten direkt ur kranen, förflytta sig enkelt och ha tillgång till grönska och natur? Hur säkerställer vi en trygg och välkomnande miljö för framtiden?
För att detta ska bli verklighet behöver de boende, politiker och beslutsfattare engageras. Det är viktigt att väcka engagemang och att ta hänsyn till alla moment redan i beslutsfasen.
Det handlar om att hitta en bra balans mellan ekonomi, sociala faktorer, hållbar miljö och politiskt engagemang och stöd.
I det arbetet har samhällsutvecklare som Ramboll en viktig roll. Här finns kompetensen att ta ett helhetsansvar och att säkerställa att vi får levande och välfungerande stadsmiljöer även i framtiden.
– Vid skapandet av de bästa stadsmiljöerna har det funnits en djup förståelse för hur invånarna i en viss stadsdel, ett kvarter eller en stad har levt. Städer tävlar i att kunna erbjuda bra stadsmiljöer. Livskvalitet har blivit en ny faktor i detta. Längre tillbaka handlade det mer om faktorer som vägar. Vi ser att beslutsfattarna i städerna nu börjar tänka mer människor, förklarar Jan Gehl.
Köpenhamn kan idag ses som ledande när det gäller hållbarhet. Så här säger dock borgmästaren Frank Jensen om att man efterfrågar mer levande stadsmiljöer.
– Jag är stolt över att Köpenhamn har utsetts av tidningen The Monocle till den stad som är bäst på att skapa levande stadsmiljöer och EU har utsett Köpenhamn till European Green Capital 2014. Det här ger oss förutsättningar att marknadsföra våra miljövänliga lösningar, att attrahera investerare och öka välståndet och livskvaliteten i vår huvudstad.
Han är väl medveten om att det kommer att kräva fortsatt fokus för att behålla den här positionen.
– En av mina främsta prioriteringar är att säkerställa att Köpehamn även i framtiden är en stad för alla. Vi jobbar för att skapa ännu fler jobb i staden, skapa levande stadsmiljöer och för att förbättra vardagen för Köpenhamns familjer, förklarar han.
För att nå målen har Köpenhamns stad genomfört stora investeringar för att förbättra skolor, kollektivtrafik och säkerheten på gator. Ett prioriterat område har varit att skapa bättre förutsättningar för cykling. Grönt och rent har varit nyckelorden, och borgmästaren har en vision om att Köpenhamnsborna ska kunna simma i hamnen och njuta av parker och rekreationsområden.
Köpenhamn är inte ensam om att göra den här typen av insatser. Städer världen över strävar efter att förbättra stadsmiljöer och höja livskvaliteten för sina invånare. Enligt Herbert Dreiseitl, på Rambolls Livable Cities Lab, krävs en långsiktig, medveten satsning för att lyckas med detta. Han har sedan 1980 specialiserat sig bland annat på landskapsarkitektur, vattenfrågor och miljöteknik i ett stadsperspektiv.
En plattform för samarbete
Rambolls Liveable Cities Lab fungerar som en plattform för forskning och uppbyggnad av spetskompetens för att hitta lösningar för att skapa levande stadsmiljöer tillsammans med ledande universitet, forskningsinstitut, städer och privata organisationer.
– Efter år av ideologiska diskussioner kring hållbarhet, ny teknik och resursallokering behöver vi ett bredare perspektiv för att bli mer kreativa och helhetstänkande kring stadsplanering, säger Herbert Dreiseitl.
– Parametrar som miljö, fysisk infrastruktur, politisk styrning, ekonomi och samhällsplanering är viktiga förutsättningar för att säkerställa levande stadsmiljöer i städer. Men för att förstå detta behövs ett nytt sätt att tänka, menar han utifrån erfarenheter från att ha arbetat med några av världens största städer som London, Berlin, Singapore och Beijing.
– Hur levande en stadsmiljö är varierar beroende på geografiska och kulturella skillnader. Vi kan inte formulera en definition som håller för alla städer, men vi kan vara med och ge dem en knuff i rätt riktning för att förändra gamla tankemönster och beteenden. I exempelvis Singapore vill de flesta män ha en snabb bil om de kan få det. Något som bidrar till ökade utsläpp och brist på motion. Om människor hade blivit uppfostrade i att tänka att framgång är att ha tid att cykla till jobbet varje dag så skulle en hel del av våra utmaningar lösa sig. Stadsplanerare har en viktig roll här och kan bli dem som påverkar och får människor att tänka i nya långsiktiga och mer strategiska banor, förklarar han.
Integrerad approach är nyckeln till framgång
En ny studie som genomförts av Ramboll på temat hållbar samhällsutveckling pekar på vikten av att ha ett helhetstänkande och integrerat angreppssätt kring finansiering, sociala faktorer, miljö och stadsplanering för att få bästa resultat.
Henrik Rosenberg Seiding, chef för Hållbar samhällsutveckling på Ramboll förklarar den integrerade approachen så här:
– I vårt arbete med stadsutveckling i olika delar av världen som exempelvis Mellanöstern, Europa och i Arktis, har vi identifierat samma utmaningar. Tack vare det arbetet har vi kunnat ta fram ett analytiskt ramverk som har visat sig vara mycket relevant när vi ger strategiska råd till stadsplanerare och ledare världen över. Oberoende av storlek och geografiskt läge för en stad så är den grundläggande problematiken densamma. Svårigheten är att integrera dessa universella utmaningar med lokalanpassade lösningar medan man tar hänsyn till kultur, tradition och ekonomi.
Tongivande drivkrafter
Framgångsrik stadsutveckling uppstår när de fem drivkrafterna ekonomi, sociala faktorer, hållbar miljö och politiskt engagemang stöder varandra och tillåter människor och samhälle att blomstra.
Sammanfattningsvis finns bara en slutsats att dra:
– I all sin komplexitet så handlar stadsutveckling om människor. Humankapitalet är trots allt en stads viktigaste tillgång, säger Henrik.
