– Dagens sjukvård är långt mer avancerad än vad sjukhusfastigheterna från 60- och 70-talen är byggda för och det skapar problem för de personer som arbetar i vården, säger Ulf Hedman, Global Division Director Hospitals på Ramboll. Under 2018 var nästan nittio medarbetare från sju Rambollkontor i Mellansverige, samt kollegor i Indien, involverade i ett stort projekt för att modernisera och rusta tre sörmländska sjukhus för framtiden – Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm.
Efter att ha kartlagt vårdpersonalens behov av ytor, funktioner och teknik är det dags att gå vidare och översätta behoven till tekniska lösningar som uppfyller de högt ställda miljö- och hållbarhetsmålen, och faller inom ramarna för landstingets investeringsbudget och möter den överenskomna produktionstiden.
– Även om det är tre olika sjukhus som ska expandera och moderniseras betraktar vi det som ett enda projekt och de nya lösningarna ska synka sjukhusen emellan. Det betyder till exempel att en operationssal ska se likadan ut i Eskilstuna som i Nyköping, säger Ulf Hedman.
Arbetet bedrivs delvis i projektstudio, en metod för samprojektering där nyckelaktörer arbetar på samma kontor 1-2 dagar i veckan. Fördelen är bland annat möjligheten till snabba, informella diskussioner för att lösa tekniska frågor.
– De beslut vi tar nu lägger grunden till allt som påverkar byggnadernas utformning och prestanda, bland annat den framtida energianvändningen. Vi tittar på klimatskalet, det vill säga på väggar, golv och tak. Samtidigt som fönster inte får släppa ut för mycket värme på vintern får de inte släppa in för mycket solvärme så att man måste kyla på sommaren.
Hållbara och långsiktiga lösningar med optimerad energianvändning målsättningen
– Just nu projekterar vi för energi- eller borrhålslager i berget, en lösning som redan idag finns på Nyköpings lasarett. Det är en storskalig bergvärmelösning med upp till 160 borrhål som är 240 meter djupa. Eftersom det är ungefär 4 grader varmt i berget året om kan vi använda det till att värma upp byggnaden vintertid och kyla ner den sommartid. Det är en fantastiskt smart och uthållig lösning som blivit allt vanligare de senaste tio åren.
En sjukhusarkitekt måste i allmänhet ha expansionsmöjligheter i bakhuvudet, något som beaktats på olika sätt på de tre sjukhusen. Det handlar till exempel om möjlighet till utbyggnad av befintliga och nya byggnader eller plats för helt nya huskroppar på respektive fastighet. När det gäller de tekniska lösningarna tar man höjd för förändrade behov genom att bygga så generellt som möjligt. En flexibel byggnad ska kunna tillgodose framtida omlokaliseringar och avdelningsflyttar. Man ser också till att det finns en viss överkapacitet i de tekniska försörjningssystemen.
– Men även här handlar det naturligtvis om en ekonomisk balansgång. Full flexibilitet skulle bli för dyrt. En tung och vibrationskänslig MR-kamera med höga krav på el- och VVS-försörjning kan till exempel inte placeras var som helst i byggnaden.
Förnyelsen av de tre sörmländska sjukhusen kommer inte bara att förbättra arbetsmiljön och möjligheterna för vården utan också resultera i en minskad klimatpåverkan.
– Målsättningen är att kraftigt minska energianvändningen trots att de nya fastigheterna innehåller fler energikrävande funktioner än tidigare, säger Ulf Hedman.