– Tjälen släpper först i juni och sen börjar det tjäla på igen i oktober, säger Frida Åström Ylivainio, och summerar en av utmaningarna i att förbereda flytten av en stad i arktiskt klimat.
Hon är miljökonsult och en av en rad medarbetare på Ramboll som just nu arbetar intensivt med provtagning och markundersökningar i det område där Kirunas nya centrum växer fram.
– Det är inte ett projekt, utan många, många små och stora. Men gemensamt har de att det handlar om att göra riskbedömningar och åtgärdsutredningar för att säkerställa att marken inte föreligger några risker för människa eller miljö. I vissa exploateringsområden har det varit verksamhet tidigare som kan ha tillfört marken föroreningar. Därför gör vi miljötekniska markundersökningar av områden som ska exploateras. Det behövs för att till exempel se om det okej att bygga en förskola på just den platsen, eller om marken i så fall först måste efterbehandlas genom exempelvis sanering, säger Frida Åström Ylivainio.
För att få en bild av vad marken tidigare används till gör Frida Åström Ylivainio och hennes kollegor historiska inventeringar och studerar bland annat flygfoton ur kommunens och LKAB:s arkiv.
– Det växer väldigt långsamt här i Kiruna. På vissa platser kan vi se att det är orörd mark vilket betyder att det inte pågått någon verksamhet där. Är träd över en viss storlek vet vi att de stått där de senaste 100 åren, men eftersom föroreningar kan spridas med vind och vatten kan marken ändå vara i behov av undersökning eller sanering.
Ramboll har genomgående hittat förhöjda halter av koppar och kobolt i hela nya Kiruna.
– Dessa ämnen finns i naturligt förhöjda halter i berggrunden här uppe så om det inte går att lokalisera en föroreningskälla behöver det nödvändigtvis inte handla om föroreningar. Just koppar och kobolt är alltså relativt vanligt att hitta, men vi har även stött på föroreningar i form av bland annat kvicksilver, bly, arsenik och oljeprodukter, säger Frida Åström Ylivainio och tillägger:
– Vi har hittat bly och arsenik i ett område där det tidigare varit en skjutbana. Arsenik har till och med påträffats i akut toxiska halter. De flesta områden är nu sanerade men i några kvarstår visst arbete. När saneringen är slutförd i ett område tar vi ut nya prover för att säkerställa att marken är ren.
Till grund för riskbedömningarna ligger Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, men det är också viktigt att ta hänsyn till lokala förhållanden.
– Därför tar vi i vissa fall fram platsspecifika riktvärden, exempelvis med tanke på förekomsten av koppar och kobolt. Det gör vi för att inte orsaka större skada än vi ställer till rätta när vi avgör om mark behöver saneras. Att riva upp och sanera mark är dyrt och en miljöbelastning i sig, säger hon.
En annan lokal faktor är att Kiruna har snö runt 220 dagar om året, men att Naturvårdsverkets riktvärden utgår från att jorden är exponerad, snöfri, hela året. Ungefär som i Skåne. Frida Åström Ylivainio konstaterar att den som har gröna fingrar givetvis kan odla även i Kiruna, i växthus till exempel.
– Vissa av Naturvårdsverkets riktvärden baseras på intag av egenodlade grönsaker, men på grund av det hårda klimatet och den långa vintern är risken att exponeras för föroreningar genom intag av egenodlade grönsaker liten i Kiruna.
Och att man inte befinner sig i Sydsverige, märks också när undersökningarna ska genomföras. Det är det där med kylan och tjälen.
– Vi har kort säsong att göra saneringar och miljökontroller på. Men ibland måste vi ta jord- och vattenprover även när termometern visar minus 20 grader. Då är det bara att bita ihop och börja borra. Man lär sig att hålla koll på väderprognosen och försöker hinna så mycket som möjligt de dagar det är lite varmare. Kanske bara minus fem.
En del i projekten som Frida Åström Ylivainio uppskattar är ambitionen att återanvända så mycket som möjligt av rivningsmaterialet. Tegel och betong, till exempel.
– Vi har gjort prover på betong. En hel del har förhöjda halter av kobolt, eftersom grus från området använts i betongen. Men vi gör laktester för att se hur mycket kobolt den släpper ifrån sig, och det visar sig att en hel del går att återanvända.
Kirunas stora stadsflytt
Kiruna rör på sig för att ge plats åt gruvindustrin. Delar av det nya centrumområdet stod klart 2018. Byggnader flyttas och nya hus och gator byggs på bland annat gammal industrimark. Ramboll har uppdraget att undersöka och iordningställa marken före byggnation.
I uppdragen ingår bland annat att göra mark- och grundvattenundersökningar, riskbedömningar och miljökontroller i samband med saneringsarbeten.
Utöver den praktiska miljökontrollen arbetar Ramboll med tillstånds- och anmälningsärenden och rapportering. Man gör också en kostnadsuppskattning för det kvarvarande undersöknings- och saneringsarbetet, och undersöker möjligheterna för återanvändning av rivningsmaterial och jordmassor.
I planen för den nya stadsdelen i Kiruna finns stadshus, sjukhus, gymnasieskola, bibliotek, polishus, kommersiella lokaler, ett antal kulturbyggnader, hotell, arbetsplatser och cirka 3 000 bostäder.