Känd som guldbron och stor som en fotbollsplan; bron som förbinder Södermalm med Gamla stan i Stockholm är konstruerad av Rambolls broexperter. Slussenbron har designats på uppdrag av Skanska som en del av Stockholms Stads projekt Stockholm växer.
Det gäng som har jobbat med bron under lång tid tillhör Rambolls broenhet i Luleå. För den som är mer intresserad av hur den guldfärgade och kilformade bron är utformad rent tekniskt följer här en text skriven av Victor Vestman, en av brons konstruktörer.
Den nya huvudbron över Söderström – en teknisk beskrivning
Den nya huvudbron över Söderström vid Slussen i Stockholm har en yta lika stor som en fotbollsplan och en total stålvikt på cirka 3400 ton. Ramboll har på uppdrag av Skanska och Stockholms stad under flera år projekterat bron som kommer att spela en central roll i den nya Slussen som fortsatt viktig kommunikationsknutpunkt och mötesplats. Arbetet med bron har tagit de inblandade närmare fem år och omfattat utformning, beräkningar, verkstadshandlingar och övrig projektering inklusive transport och montage.
Den nya bron är 140 meter lång och 45 meter bred med körfält för gång, cykel, kollektiv- och vägtrafik. Huvudbron kommer att sträcka sig från Skeppsbrokajen i Gamla Stan till Katarinahissen på Södermalm och ha en nerfart mot Stadsgårdsleden. För att möjliggöra detta kommer brons tvärsnittshöjd vid Södermalmsidan att vara cirka åtta meter och på Gamla Stan-sidan närmare en meter hög. Brons geometri har ett speciellt utseende med lutande sidor som varierar längs med bron och innebär att varje tvärsnitt är unikt.
Stålbro med tvärskott och tvärförband
Bron är uppbyggd helt i stål, och farbanan är utformad som ett ortotropt däck med tätskikt och beläggning direkt på stålfarbanan. Bron har ett flertal längsgående liv för att kunna fördela krafterna från den breda farbanan, då det i konstruktionen inte ingår något stabiliserande betongdäck. I tvärled har bron tvärskott och tvärförband med ett centrumavstånd på omkring 3,5 meter. Vid brons lägre delar har tvärskott som består av hela plåtar använts. Vid brons högre tvärsnittsdelar har istället tvärförband utformats som ramar mellan livplåtarna med undantag intill stöd och där ramptaket börjar och hela tvärskott har använts. Indelningen av tvärskott och liv har inte enbart bestämts utifrån ett bärighetsperspektiv utan även med hänsyn till den tänkta tillverkningsmetoden.
Redan från projektets start diskuterades indelningen av bron i så kallade segment, eller verkstadsenheter. Detta för att kunna vara öppna för verkstäders olika tillverkningsmetoder. Det innebar bland annat att varje brosegment skulle vara möjligt att transportera på de vanliga vägnäten, vilket innebär begränsningar i höjd, bredd, längd och vikt. Samtidigt skulle bron inte ha allt för mycket korsande svetsar ur ett estetiskt perspektiv.
