Den svenska stambanan byggdes för drygt hundra år sedan och bekostades av staten. Mindre och angränsande tågspår finansierades ofta av privata eller lokala aktörer.
Stambanan utgörs av:
Stambanan byggdes förhållandevis snabbt och utan tillgång till dagens teknik. De är byggda för lägre hastigheter och inte dimensionerade för dagens trafik.
I framtiden väntas resande och transporter med tåg öka och tågtrafiken spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. De senaste åren har det pågått – och pågår – ett omfattande arbete med att rusta upp stambanan genom att till exempel byta ut sliten räls, signaler och kontaktledningar. Det räcker emellertid inte. Stambanan är inte dimensionerad för att fylla framtidens behov av snabba och pålitliga transporter och regeringen har därför slagit fast att det ska byggas nya.
Den nya generationens stambanor ska:
Det finns flera orsaker till att man inte bara bygger ut den befintliga stambanan. Den främsta är att den är hårt trafikerad och att det inte finns någonstans att dirigera om trafiken – spåren är i bruk i stort sett hela tiden. Det finns också sträckor där en tillbyggnad skulle innebära ett för stort ingrepp i den befintliga miljön eller som helt enkelt inte lämpar sig för högre hastigheter.
En ny stambana betyder emellertid inte att den gamla stambanan kommer att skrotas. De gamla, upprustade spåren kommer att användas för lokaltåg och godstrafik där det inte ställs samma krav på höga hastigheter.
Någon gång under 2022 kommer regeringen med en nationell plan för ombyggnaden av stambanan. Innan byggstart pågår ett intensivt arbete med att säkerställa att de lösningarna som tas fram är de bästa och kommer att fungera i framtiden. Det handlar till exempel om att optimera sträckning och lokalisering, om att bygga så hållbart som möjligt och att hitta lösningar som bibehåller biologisk mångfald och skyddar kulturhistoriska värden.
Den demokratiska processen behöver också få ta tid – människor som tycker att de berörs negativt av ett järnvägsbygge måste få möjlighet att göra sin röst hörd.
Relaterade projekt
Höghastighetsjärnväg Göteborg-Borås
Digital karttjänst förenklar för invånare
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Förr planerades städer utifrån bilisternas behov men idag handlar trafikplanering till stor del om att uppmuntra människor att ändra beteende och välja hållbara transporter.
Det är främst tre faktorer som avgör vilken typ av bro man ska bygga; spännvidd, konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. Här är Sveriges tre vanligaste brotyper.
Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden.
Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.
En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.
Klimatförändringarna leder till fler och kraftigare skyfall. Samtidigt börjar det ta slut på ”bra” platser att bygga på i städerna, vilket gör att det ofta byggs på platser med högre översvämningsrisk. Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.
Mail: infosverige@ramboll.se