Vad är krishantering?

Vi vill alla ha ett samhälle som fungerar och som möter våra vardagliga behov. När någonting inträffar som påverkar vårt samhälle är det viktigt att veta vem som gör vad och varför.

Coronapandemin är ett aktuellt exempel på en kris. (Bild: MSB. Foto: Johan Eklund)

Så ser ansvarsfördelningen ut vid kriser

Ytterst är det regeringen som har ansvaret. Till sin hjälp har regeringen flera olika myndigheter som är experter inom sina områden, så kallade statliga myndigheter. De statliga myndigheterna har nationellt ansvar för sina områden. Länsstyrelserna har ansvar för sina geografiska områden, alltså länen. De 21 regionerna (de som tidigare hette landstingen) ansvarar för sådant som bland annat berör hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Länsstyrelserna är som ett regionalt miniregeringskansli och ansvarar för många olika områden som natur- och miljöfrågor, samhällsplanering, kulturarv, energi och klimatfrågor.

Kommunerna har det lokala ansvaret och är vår närmsta kontaktpunkt som medborgare i allt från äldreomsorg och sophämtning till socialtjänst, bygglov med mera.

Vad består ansvaret av?

Alla i Sverige har ett ansvar när en kris inträffar och vi behöver hjälpas åt att uppfylla vår del.

Krislåda med stormkök. (Bild: MSB. Fotograf: Thomas Henrikson)

Vad som förväntas av oss som individer:

• Ha i åtanke att samhällets resurser riktas till de mest behövande.
• Se till att vi kan klara oss i minst en vecka utan stöd vid en krissituation.*
• Ta del av myndigheternas information exempelvis via den lokala P4-kanalen, krisinformation.se eller hålla sig uppdaterad via kommunens hemsida.

Det finns naturligtvis lagar som pekar ut vilket ansvar en kommun, organisation och myndighet har. Lagarna syftar till att minska effekterna av en kris i vårt samhälle, tydliggöra vem som ska göra vad samt att offentliga verksamheter ska informera befolkningen och andra myndigheter om vad som händer.

Utöver dessa lagar finns det tre uttalade principer, som ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och andra samhällsstörningar:

Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.

Vilka slags kriser kan vi ställas inför?

Vi står inför olika utmaningar i vårt samhälle. Klimatförändringar, migration, cyberattacker, informationspåverkan är några händelser som kan komma att ställa stora krav på vår krisberedskap. Därför är det viktigt att alla förstår vad man har för roll och uppgift. Om man förbereder sig så underlättar man inte bara för sig själv utan också för samhället och de som behöver mest hjälp när krisen kommer.

Vill du veta mer?

Försvarshögskolan har gett ut en grundbok om hur vårt system vuxit fram till hur det ser ut idag och hur det faktiskt fungerar i nuläget. Den heter Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige

Under en kris men även i vardagen finns det bra information och tips på www.krisinformation.se

Fråga experterna

Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.