När ekosystemen rubbas kan det få negativa konsekvenser – från övergödda vattendrag och insektsdöd till torka och översvämning. I samhällsplaneringen kan det ofta vara både billigare och bättre att jobba med ekosystemtjänster för att bevara och förstärka naturliga processer än att hitta på nya tekniska lösningar.
Fyra sorters ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster brukar delas upp utifrån den funktion de har:
- Stödjande – grundförutsättningarna
Ekosystemens grundläggande funktioner, själva förutsättningarna för att de andra ekosystemtjänsterna ska fungera, som biologisk mångfald och naturliga kretslopp.
- Reglerade – förbättrar livsmiljön
Bidrar till att förbättra vår livsmiljö genom att till exempel rena luften, pollinera, förbättra klimatet eller skydda mot extremväder.
- Försörjande – ger oss mat och råvaror
Ger mat, energi, vatten och råvaror som vi behöver för att överleva och för att leva ett gott liv.
- Kulturella – får oss må bra
Naturen ger oss attraktiva rekreationsmiljöer, som bidrar till förbättrad hälsa och välbefinnande, och är en plats för inspiration, lärande och underhållning.
Skogen är ett exempel på en miljö som ger ekosystemtjänster inom samtliga kategorier.
Skogen är en viktig livsmiljö för många djur och växter (stödjande), den binder koldioxid och bidrar till bättre luft (reglerande), den ger oss mat i form av bär, svamp och vilt (försörjande) och vi människor söker oss gärna hit för att skapa oss en meningsfull fritid (kulturella).
Vad händer om vi inte har några bin?
Ofta kommer bin på tal när man pratar om ekosystemtjänster. Bin är en av våra viktigaste pollinatörer och har en stor betydelse för livsmedelsproduktionen eftersom insektspollinering är förutsättningen för de flesta blommande grödor – från äpplen och blåbär till kaffebönor. I en naturlig miljö med biologisk mångfald avlöser blommande växter varandra under säsongen och många olika insekter hjälps åt att pollinera. Vad skulle hända om vi inte hade några bin eller insekter? Antingen får vi hitta något annat sätt att pollinera eller så blir vi utan dessa grödor som utgör ungefär en tredjedel av allt vi äter.
Jordbruket påverkar sjö och hav
Jordbruket bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster som mat på tallriken, jordmånsbildning och nedbrytning av växter. Samtidigt påverkar näringsläckaget från åkrarna – tillsammans med utsläpp från bland annat trafik, industrier och reningsverk – den viktiga miljön i hav, sjöar och vattendrag negativt och orsakar döda havsbottnar och försämrad livsmiljö för fiskar och andra djur som lever i hav och sjöar. Konsekvenserna för människors välbefinnande och rekreationsupplevelser är stora. För att minska övergödningen måste utsläppen gå ner, men de negativa effekterna kan också motverkas genom den vattenrening som våtmarker står för.
Våtmarker – naturens eget reningsverk
Våtmarker kan ses som naturens eget reningsverk och ger upphov till en rad ekosystemtjänster – de renar, tar upp koldioxid, binder kväve och fosfor och skapar ett bättre lokalt klimat när det gäller temperatur och luftfuktighet. Djur, växter och människor trivs i våtmarkernas skogs- och sjölandskap. De fyller också en vattenreglerande funktion och kan samla upp vattnet vid regn och skyfall och därmed minska risken för kostsamma översvämningar. En stor del av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit efter utdikning och uppodling, men på senare tid har det tagits flera initiativ för att bevara och återställa våtmarker runt om i landet. Våtmarker motverkar dessutom torka och minskar risken för skogsbrand.
Ekosystemtjänster i staden
I moderna städer är ekosystemtjänster en naturlig del av stadsplaneringen. Vi människor trivs och mår bättre om vi får bo med närhet till vatten och grönområden, men att låta naturen finnas kvar i stan fyller också andra funktioner. Träd med täta lövverk dämpar buller, binder koldioxid och tar upp luftföroreningar. Gröna tak, växtlighet och vattensamlingar förbättrar luften, reglerar temperaturer och gör att vattnet har någonstans att ta vägen vid regn och skyfall. Vi människor tycker ofta att denna typ av miljöer är vackra och behagliga.
Ordlista:
Jordmånsbildning – Den process som bildar olika typer av jordmån, bland annat jord.
Näringsläckage – Gödsel innehåller fosfor men även kväve som omvandlas till ämnen som lustgas, nitrat och ammoniak när det kommer ut i naturen och leder till luftföroreningar och övergödning av sjöar och vattendrag.
Utdikning – När vatten leds bort från mark. En stor del av Sveriges våtmarker har torrlagts för att för bli åkrar och odlingsmark.
Övergödning – När gödande växtnäringsämnen släpps ut i mark och vatten. Det gör att sjöar växer igen snabbare, orsakar algblomning och är ett av de största hoten mot livet i havet.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
