Förutom våra basala behov av mat, rent vatten, kläder och tak över huvudet har vi skaffat oss en mängd vanor och fritidssysselsättningar som slukar energi och belastar miljön.
Förutom våra basala behov av mat, rent vatten, kläder och tak över huvudet har vi skaffat oss en mängd vanor och fritidssysselsättningar som slukar energi och belastar miljön.
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur vår energiförbrukning och konsumtion påverkar miljön – från resor och transporter till uppvärmning, vattenförbrukning, jordbruk, fiske och olika typer av tillverkning. Allt ger avtryck – hur länge vi duschar, om vi lämnar lampan tänd när vi går till jobbet, om vi lagt en köttbit, en morot eller en sojaböna på vår tallrik och hur långt den färdats för att komma dit.
Ett ofta använt exempel är att det skulle krävas 4,2 jordklot för att tillgodose behoven om alla människor levde på samma sätt som vi svenskar.
Begreppet används pedagogiskt för att ge en konkret bild av vilken miljöbelastning vår livsstil innebär. Det används framförallt av miljöorganisationer och andra som arbetar för ett hållbart samhälle för att få människor att reflektera över sin konsumtion och hur den påverkar jordens ändliga resurser. Är du intresserad av att veta mer är det bara att googla ”Vad är mitt ekologiska fotavtryck?” så hittar du en mängd kalkylatorer och tester där du kan mäta ditt avtryck.
Resande
Att flyga tur och retur Stockholm/Arlanda-Göteborg/Landvetter en gång ger upphov till utsläpp på omkring 216 kg koldioxid, vilket är lika mycket som om du skulle ta tåget tur och retur 337 gånger.
Matförsörjning
En portion (á 100g) nötkött ger upphov till omkring 2,6 kg koldioxid. Skulle du byta ut det mot quorn eller kyckling kan du äta 6,5 gånger så många portioner men behålla samma påverkan på klimatet.
Klädproduktion
Att producera ett par byxor ger lika mycket utsläpp av koldioxid som drygt 220 stycken 40 graders-tvättar. Så när du väl köpt ett plagg, se till att använda det ordentligt innan du köper ett nytt!
* Referenser och beräkningar
Resande:
Enkel väg flyg Arlanda-Landvetter 107,8 kg CO2e.
Enkel väg tåg Stockholm-Göteborg 0,32 kg CO2e. NTM Calc 4.0
Uträkning: (107,8*2)/(0,32*2)=337
Källa: https://www.transportmeasures.org/ntmcalc/v4/basic/index.html#/
Matförsörjning:
Nötkött 26 kg CO2 eq/kg, fågel/quorn 3-4 kg CO2 eq/kg
Uträkning: 26/4=6,5
Källa: http://www.stockholm.se/ByggBo/Leva-Miljovanligt/Det-smarta-koket/Livsmedels-klimatpaverkan/
Klädproduktion:
Svensk konsumtionsmix 0,047 kg CO2e/kWh
(https://www.energimyndigheten.se/fornybart/hallbarhetskriterier/hallbarhetslagen/fragor-och-svar/vaxthusgasberakning/)
Textil ca 15 kg CO2e/kg (D. Palm, S. Harris och T. Ekvall, ”Livscykelanalys av svensk textilkonsumtion. Underlagsrapport till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om nya etappmål. IVL Rapport B2133, NV-00336-13 Bilaga 1,” IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg, 2013.)
Jeans uppskattas till en vikt på ca 700g, en 40 graders-tvätt förbrukar ca 1kWh (https://www.jamtkraft.se/kundservice/guider/lev-energismart/vad-far-du-for-en-kwh/)
För att förenkla så fokuserar vi på klimatpåverkan i ovanstående exempel, då metoden för att beräkna ett fullständigt ekologiskt fotavtryck är komplex.
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Förr planerades städer utifrån bilisternas behov men idag handlar trafikplanering till stor del om att uppmuntra människor att ändra beteende och välja hållbara transporter.
Det är främst tre faktorer som avgör vilken typ av bro man ska bygga; spännvidd, konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. Här är Sveriges tre vanligaste brotyper.
Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden.
Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.
En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.
Klimatförändringarna leder till fler och kraftigare skyfall. Samtidigt börjar det ta slut på ”bra” platser att bygga på i städerna, vilket gör att det ofta byggs på platser med högre översvämningsrisk. Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.
Mail: infosverige@ramboll.se