Trafikmätningar görs i första hand via fast installerade kameror, alternativt vid tillfälliga mätningar via mätslangar över vägen. Båda teknikerna fångar upp fordon när de passerar en viss punkt och registrerar då hur hög hastighet de håller. Metoden bygger på att man först identifierar mätplatsen. Platsen väljs ofta ut där det går att montera utrustningen på bästa sätt och det är inte säkert att man fångar den plats där fordonen kör snabbast. De resultat som samlas in blir platsspecifika och begränsade till den mätperiod som valts och riskerar därmed att inte vara representativa för hela vägnätet. Om en mätning sker utifrån särskilda trafikförhållanden kan den dessutom ge en skev bild av trafikvolymen.
En stor fördel med fordonsdata är att de ger en heltäckande bild av samtliga vägavsnitt i den geografi man är intresserad av att analysera, och att det går att analysera och jämföra långa mätperioder. Underlaget man tar fram visar tydligt platser som kan behöva studeras vidare via fördjupade studier, fältobservationer eller liknande. I Sverige har vi kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet och lyckats bygga bort de farligaste trafikplatserna vilket gör att det idag är svårt att identifiera ny farliga platser i vägnätet via inrapporterade personskadeolyckor. Med hjälp av fordonsdata kan vi i däremot ett tidigt skede identifiera vägsträckor med höga hastigheter och jämföra med den skyltade hastigheten. Via uppgifter från fordonen kan vi dessutom urskilja platser där det sker kraftiga inbromsningar, till exempel där vägbanor är hala och om halkan orsakats av regn eller något annat. Det gör att vi kan komma längre i arbetet med att identifiera olycksrisker innan de faktiskt sker samt rekommendera åtgärder för att minska olycksrisker.
Fordonsdata kan analyseras flera år bakåt i tid. Det gör att vi kan fånga upp till exempel års- och säsongsvariationer, effekter av förändringar i infrastruktur och hastighetsförändringar. Eftersom datan innehåller position, hastighet, fordonstyp, trafikvolym, destinationer, restid och tidsperioder går det snabbt att ta fram omfattande analyser. Analyserna kan sedan fungera som ett viktigt underlag vid till exempel hastighetsomskyltningar, när nya busslinjer ska dras eller när en trafikkorsning ska byggas om. Baserat på fordonsdata kan man helt enkelt fatta beslut som löser verkliga problem i trafiken.
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Förr planerades städer utifrån bilisternas behov men idag handlar trafikplanering till stor del om att uppmuntra människor att ändra beteende och välja hållbara transporter.
Det är främst tre faktorer som avgör vilken typ av bro man ska bygga; spännvidd, konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. Här är Sveriges tre vanligaste brotyper.
Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden.
Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.
En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.
Ett självkörande fordon är ett fordon som kör sig själv utan direkt mänsklig insats. Fordonet navigerar och styr med hjälp av sensorer, radar, kamera och GPS.
Mail: infosverige@ramboll.se