När det blåser börjar bladen i vindkraftverket att rotera. Kraften i rotationen förs över till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. Elen skickas sedan till en transformator där den konverteras till rätt spänning och förs vidare ut på elnätet.
Får inte blåsa för lite - eller för mycket
För att ett vindkraftverk ska fungera krävs en vindstyrka på mellan 4-25 meter per sekund. Om det blåser mer eller mindre stannar det. Rotorbladen i vindsnurran är vinklade för att fånga upp så mycket vind som möjligt. Längre blad kan också fånga upp mer vind. Turbinerna kan bara snurra åt ett håll och anledningen är snarare estetisk än praktisk – en vindkraftpark med flera turbiner som snurrar åt olika håll ger helt enkelt ett mer oroligt intryck än om de snurrar åt samma håll.
Åt vilket håll de snurrar påverkar inte elproduktionen eftersom maskinhuset på moderna vindkraftverk roterar så att turbinen alltid riktas mot vinden. I äldre vindkraftverk kunde bladen vara vinklade så att de snurrade åt vänster men nu för tiden är höger praxis.
Att vindsnurrorna sitter monterade på höga stolpar beror på att det blåser mer en bit upp från marken. På land sitter de flesta på cirka 90-100 meters höjd.
Vindkraft på land och till havs
Vindkraft finns både på land och till havs. Att bygga vindparker till havs är mer tekniskt komplext eftersom fundamenten måste förankras i havsbotten och eftersom konstruktionen påverkas av vågor på vattnet. Vindparker till havs är oftast betydligt större och är något dyrare att anlägga. Fördelarna med att bygga till havs är att man uppnår högre vindhastigheter och att det blir färre konflikter med närliggande bebyggelse. Till havs används också större turbiner vilket i kombination med de högre vindhastigheterna gör att man får ut mer energi.
Slog igenom tack vare oljekrisen
Vindkraft har använts i flera tusen år, till exempel för att driva vattenpumpar och väderkvarnar. Den elproducerande vindkraften härstammar från en dansk, Poul da Cour, som gjorde tester med fyrbladiga rotorer i slutet av 1800-talet. Dessa utvecklades sedan till dagens trebladiga vindturbiner.
Elproducerande vindkraft spreds runt om i världen under första hälften av 1900-talet, men fick sitt uppsving först i samband med oljekrisen på 1970-talet när kraftigt stigande oljepriser gjorde satsningar på alternativa energikällor lockande. Uppstartskostnaden för att anlägga en vindkraftspark är hög men återbetalningstiderna minskar i takt med den tekniska utvecklingen och ett högre energiuttag. Idag spelar vindkraften en viktig roll i satsningar på hållbar energi och är det snabbast växande energislaget inom EU. I Sverige kommer omkring 10 procent av all el från vindkraft.
Utmaningar och miljöpåverkan
Vindkraft är ingen konstant energikälla eftersom elproduktionen är beroende av vinden. Det gör att energin som utvinns måste lagras, alternativt att en annan energikälla kopplas in för att fylla energibehovet när det inte blåser. När man kopplar på en annan energikälla kallas det att man använder reglerkraft. I Sverige används vanligtvis vattenkraft eller förbränningskraftverk som reglerkraft eftersom den energiproduktionen är lätt att snabbt sätta igång och stänga av.
Ibland lyfts störande ljudnivåer fram som ett argument mot vindkraft, men idag ställs höga krav på att ljudnivåerna inte ska störa omgivningen. En annan invändning är att fåglar, fladdermöss och djur kan påverkas. Studier tyder dock på att påverkan är begränsad, och nu för tiden tar man stor hänsyn till det kringliggande djurlivet när man sätter upp ett vindkraftverk.
Fördelar med vindkraft
- Det blåser mer i kallare klimat. Förhållandena för vindkraft är optimala på hösten och vintern – det vill säga under den tid på året då energibehovet är som störst
- Vind är en förnybar energikälla som till skillnad från exempelvis olja aldrig tar slut
- Vindkraft är hållbar och genererar inga utsläpp
Elproduktionen i Sverige 2019 fördelad på energislag:
Vattenkraft 39 %
Kärnkraft 39 %
Vindkraft 12 %
Värmekraft 10 %
(Källa: Energimyndigheten)
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
