Sedan 1920-talet har experiment genomförts med förarlösa, eller självkörande fordon. I takt med allt snabbare och säkrare internetuppkoppling har farten på utvecklingen av självkörande bilar ökat. Tester med fullständigt självkörande fordon pågår nu på flera ställen i världen.
Så fungerar ett självkörande fordon
Med kameror läser fordonet av trafikskyltar och trafikljus och ser om någon trafikant befinner sig i närheten. Radar och andra sensorer gör att den kan tolka sin omgivning, trafikmiljö och mäta avstånd till andra bilar, och med hjälp av GPS hittar den rätt rutt. Sensorer upptäcker eventuella hinder och skickar en signal till styrsystemet så att fordonet kan väja eller bromsa.
Graden av självkörande delas in i fem nivåer:
- Förarassistans – kan till exempel vara avstånds-, körfils-, fart- eller parkeringsassistans.
- Delvis automatisering – flera olika förarassistanstjänster samverkar, exempelvis styrning och broms.
- Villkorad automatisering – fordonet kan under kortare tid köra själv, förutsatt att föraren tar över om det självkörande systemet varnar.
- Hög automatiseringsgrad – ett självkörande system där en förare kan ta över men inte nödvändigtvis måste.
- Fullständig automatisering – fordonet klarar sig i alla situationer utan förare.
Utmaningar med självkörande fordon och autonom trafik
Ansvarsfrågan är den enskilt största och svåraste utmaningen. Vem skall ställas till svars vid eventuella olyckor? Innan autonoma fordon släpps ut i reguljär trafik måste ansvarsfrågan vara löst och nya trafiklagar måste utformas.
Fler utmaningar:
- Kostnaden – dels är utvecklingen av den nya tekniken, liksom själva fordonet, dyr och dels innebär realiseringen av självkörande fordon i trafik stora samhällsinvesteringar.
- Samhällelig acceptans – självkörande bilar är inte fullt ut accepterade. Liksom många andra innovationer genom åren har även denna mötts av skepticism.
- Olyckstillbud – för varje olycka där ett självkörande fordon är inblandat sjunker anseendet för tillverkarens varumärke vilket kan bli oerhört kostsamt.
- Arbetstillfällen - behovet av förare inom transportsektorn kommer att minska.
Fördelar med självkörande fordon
Trafikolyckor beror oftast på den mänskliga faktorn, och nästan en fjärdedel av de som omkommer i trafiken i Sverige beror på alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Förarlösa fordon kan minska antalet olyckor drastiskt eftersom de inte distraheras av ljud, ljus eller rörelse. De påverkas inte av stress, droger och alkohol och de kan inte somna vid ratten.
Fler fördelar:
- Kostnadsbesparande – förutom att transporter kan genomföras utan chaufför och därmed lönekostnader, kan autonoma fordon programmeras att framföras på ett ekonomiskt sätt
- Miljömässiga – ett självkörande fordon kan köra jämnare och därmed minska bränsleförbrukningen och miljöpåverkan
- Fler kan få tillgång till kollektivtrafik
- Självkörande fordon kan ta sig fram i miljöer där människor av olika anledningar varken kan eller bör vistas.
Självkörande fordon i svensk kollektivtrafik
Sedan 2018 finns självkörande bussar i drift i Barkarby i Stockholm liksom på Lindholmen i Göteborg. Det rör sig om eldrivna minibussar i tätortstrafik med mycket låg hastighet.
Tillsammans med RISE, Trafikverket och kommunerna Skellefteå, Eskilstuna, Gotland och Lund deltar Ramboll i ett projekt om självkörande bussar i landsbygd. På Ramboll tror vi att förarlösa fordon kan komma att spela en stor roll för kollektivtrafiken, i städer men även på landsbygden.
Med självkörande bussar skulle turtätheten kunna öka i områden med sparsam eller till och med obefintlig kollektivtrafik. Då kan fler låta bilen stå samtidigt som resandet underlättas för personer utan egen bil. Det ger både bättre tillgänglighet och gör att fler kan resa hållbart. Läs mer: Självkörande bussar i landsbygd ökar tillgängligheten.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.