Hur fungerar självkörande fordon – och vilka fördelar och utmaningar finns?

Ett självkörande fordon är ett fordon som kör sig själv utan direkt mänsklig insats. Fordonet navigerar och styr med hjälp av sensorer, radar, kamera och GPS. Självkörande, autonoma eller förarlösa fordon, som de också kallas, kan ge en säkrare trafik med färre olyckor, mindre miljöpåverkan och en mer tillgänglig kollektivtrafik. Den största utmaningen är ansvarsfrågan – vem skall ställas till svars vid eventuella olyckor? 

Expert

Joakim Ahlberg

Joakim Ahlberg

Tel: +46 (10) 6156118
M: +46 (70) 8394980

Sedan 1920-talet har experiment genomförts med förarlösa, eller självkörande fordon. I takt med allt snabbare och säkrare internetuppkoppling har farten på utvecklingen av självkörande bilar ökat. Tester med fullständigt självkörande fordon pågår nu på flera ställen i världen.

Så fungerar ett självkörande fordon

Med kameror läser fordonet av trafikskyltar och trafikljus och ser om någon trafikant befinner sig i närheten. Radar och andra sensorer gör att den kan tolka sin omgivning, trafikmiljö och mäta avstånd till andra bilar, och med hjälp av GPS hittar den rätt rutt. Sensorer upptäcker eventuella hinder och skickar en signal till styrsystemet så att fordonet kan väja eller bromsa.

Graden av självkörande delas in i fem nivåer:

  1. Förarassistans – kan till exempel vara avstånds-, körfils-, fart- eller parkeringsassistans.
  2. Delvis automatisering – flera olika förarassistanstjänster samverkar, exempelvis styrning och broms.
  3. Villkorad automatisering – fordonet kan under kortare tid köra själv, förutsatt att föraren tar över om det självkörande systemet varnar.
  4. Hög automatiseringsgrad – ett självkörande system där en förare kan ta över men inte nödvändigtvis måste.
  5. Fullständig automatisering – fordonet klarar sig i alla situationer utan förare.

Utmaningar med självkörande fordon och autonom trafik

Ansvarsfrågan är den enskilt största och svåraste utmaningen. Vem skall ställas till svars vid eventuella olyckor? Innan autonoma fordon släpps ut i reguljär trafik måste ansvarsfrågan vara löst och nya trafiklagar måste utformas.

Fler utmaningar:

  • Kostnaden – dels är utvecklingen av den nya tekniken, liksom själva fordonet, dyr och dels innebär realiseringen av självkörande fordon i trafik stora samhällsinvesteringar.
  • Samhällelig acceptans – självkörande bilar är inte fullt ut accepterade. Liksom många andra innovationer genom åren har även denna mötts av skepticism.
  • Olyckstillbud – för varje olycka där ett självkörande fordon är inblandat sjunker anseendet för tillverkarens varumärke vilket kan bli oerhört kostsamt.
  • Arbetstillfällen - behovet av förare inom transportsektorn kommer att minska.

Fördelar med självkörande fordon

Trafikolyckor beror oftast på den mänskliga faktorn, och nästan en fjärdedel av de som omkommer i trafiken i Sverige beror på alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Förarlösa fordon kan minska antalet olyckor drastiskt eftersom de inte distraheras av ljud, ljus eller rörelse. De påverkas inte av stress, droger och alkohol och de kan inte somna vid ratten. 

Fler fördelar:

  • Kostnadsbesparande – förutom att transporter kan genomföras utan chaufför och därmed lönekostnader, kan autonoma fordon programmeras att framföras på ett ekonomiskt sätt
  • Miljömässiga – ett självkörande fordon kan köra jämnare och därmed minska bränsleförbrukningen och miljöpåverkan
  • Fler kan få tillgång till kollektivtrafik
  • Självkörande fordon kan ta sig fram i miljöer där människor av olika anledningar varken kan eller bör vistas.

Självkörande fordon i svensk kollektivtrafik

Sedan 2018 finns självkörande bussar i drift i Barkarby i Stockholm liksom på Lindholmen i Göteborg. Det rör sig om eldrivna minibussar i tätortstrafik med mycket låg hastighet.

Tillsammans med RISE, Trafikverket och kommunerna Skellefteå, Eskilstuna, Gotland och Lund deltar Ramboll i ett projekt om självkörande bussar i landsbygd. På Ramboll tror vi att förarlösa fordon kan komma att spela en stor roll för kollektivtrafiken, i städer men även på landsbygden.

Med självkörande bussar skulle turtätheten kunna öka i områden med sparsam eller till och med obefintlig kollektivtrafik. Då kan fler låta bilen stå samtidigt som resandet underlättas för personer utan egen bil. Det ger både bättre tillgänglighet och gör att fler kan resa hållbart. Läs mer: Självkörande bussar i landsbygd ökar tillgängligheten.


Fråga experterna

Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.

Läs mer

Hur planerar man trafik?

Förr planerades städer utifrån bilisternas behov men idag handlar trafikplanering till stor del om att uppmuntra människor att ändra beteende och välja hållbara transporter.


Läs mer: Så planerar man trafik

Vilka är de tre vanligaste brotyperna?

Det är främst tre faktorer som avgör vilken typ av bro man ska bygga; spännvidd, konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. Här är Sveriges tre vanligaste brotyper.


Läs mer: De tre vanligaste brotyperna

Hur fungerar vindkraft?

Vindkraft innebär produktion av elenergi som utvinns ur vinden.


Läs mer: Så fungerar vindkraft

Vad är nudging?

Nudging är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val.


Läs mer: Så fungerar nudging

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Det kan vara en maskin eller ett fordon, men också ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad.


Läs mer: Så fungerar en digital tvilling

Hur anpassar man städer för att klara översvämningar?

Klimatförändringarna leder till fler och kraftigare skyfall. Samtidigt börjar det ta slut på ”bra” platser att bygga på i städerna, vilket gör att det ofta byggs på platser med högre översvämningsrisk. Att anlägga parker eller dammar kan vara ett sätt att förhindra översvämningar.


Läs mer: Så anpassas städer för att klara översvämningar